Att intervjua personer i utsatthet

Alla medieriktlinjer


Att intervjua personer som fortfarande befinner sig i utsatthet (t.ex. beroendeställning, minderåriga, nyligen kommit ur exploatering) kräver extrem varsamhet. Risken finns att intervjun försätter personen i direkt fara eller att den intervjuade glamoriserar sin situation som en försvarsmekanism.


 

Att tänka på vid pågående utsatthet:

  • Samtycke: Är samtycket verkligen fritt? Personen kan vara påverkad av rädsla eller beroendeställning.
  • Språkbruk: Använd inte personens eventuellt romantiserande ord (”sexarbete”) i rubriker.
  • Fokusera på strukturer: Sätt personens berättelse i en större kontext (affärsmodeller, grooming, utpressning). Inkludera expertperspektiv (psykologer, organisationer) för att ge en nyanserad bild utan att förminska individens agens.
  • Transparens: Förklara varför du som journalist väljer vissa begrepp (t.ex. ”sexuell exploatering”) och varför andra röster inkluderas.

Innan intervjun:

  • Ge gott om betänketid.
  • Var tydlig med reportagets utgångspunkt och vilka frågor som kan ställas.
  • Betona att personen har rätt att avbryta eller vägra svara.
  • Låt personen välja en trygg mötesplats
  • Erbjud att en stödperson får närvara.
  • Ställ frågan om personen föredrar en kvinnlig journalist/fotograf
  • Fråga om personen har professionellt stöd. Om inte, överväg riskerna med att genomföra intervjun.

Under intervjun:

  • Påminn om rätten att inte svara.
  • Sätt ingen tidspress.
  • Gå igenom checklistan för informerat samtycke om personen vill vara offentlig.
  • Undvik frågor om grafiska detaljer och specifika händelseförlopp. Fokusera på känslor, konsekvenser och strukturer.
  • Var uppmärksam på personens mående. Föreslå paus om beteendet förändras.

Efter intervjun:

  • Låt alltid den intervjuade läsa igenom sina citat och artikeln i sin helhet.
  • Vänta gärna en vecka mellan genomläsning och publicering för att ge tid för reflektion.
  • Ha en återkoppling några dagar efter intervjun (ej publicering) och fråga hur det kändes.
  • Ha en förberedd lista med kontakter för stöd och hjälp.
  • Informera tydligt om publiceringsdatum och påminn om rätten att dra tillbaka samtycke.

Vid publicering:

  • Inkludera alltid relevanta hjälplinjer i er publicering. Se uppdaterad lista över nationella stödlinjer.
  • Informera den medverkande om när materialet ska publiceras så att hen inte upptäcker det via andra kanaler.
  • Ha en tydlig strategi för moderering av kommentarsfält för att skydda den medverkande mot hat, hot och ”victim blaming”. Överväg att stänga av kommentarsfält helt vid särskilt känsligt innehåll.
  • Granska hur artikeln delas i sociala medier. Se till att puffar och inlägg följer samma etiska riktlinjer som reportaget och inte omvandlas till clickbait.
  • Var beredd på reaktioner. Se till att den medverkande är medveten om att reaktioner (både positiva och negativa) kan komma och påminn om att upprätta en kontakt med det stödnätverk ni eventuellt har diskuterat.