Debatt: Den svenska lagen sexualiserar barn

I dag är ett barns straffrättsliga skydd mot att utsättas för barnpornografibrott beroende av barnets könshår, storlek på bröst eller pung. Det låter overkligt, men det är faktiskt sant. När barnet har fullbordat sin pubertetsutveckling, ofta i tidiga tonåren, kan en förövare som sprider sexuellt kränkande bilder undgå straffansvar.

Barnpornografilagen ska skydda enskilda barn och barn i allmänhet mot att förövare exempelvis sprider, delar och dokumenterar sexuella övergrepp på barn. Bilderna och filmerna är inte pornografiska som namnet på lagen antyder utan de skildrar sexuellt kränkande och exploaterande material på barn under 18 år. 

Det är olagligt att inneha, sälja, köpa eller sprida sådant material. Men under de snart 30 år som lagen gällt har det funnits brister i skyddet för barn. Lagen innehåller nämligen en särskild definition av vem som är ett barn.

Det som avgör om ett barn räknas som just det är inte åldern, utan deras pubertetsutveckling. Om det inte syns på bilden eller omständigheterna kring den att det är ett barn, bedöms barnets skydd utifrån sådant som könshår, storlek på pung och bröst. Det gäller såväl en trettonåring som en sjuttonåring.

Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) årliga statistik över anmälda brott har antalet anmälda barnpornografibrott ökat markant under de senaste åren (exempelvis med hela 76 procent bara under år 2025 jämfört med året innan) och det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen kommer att bromsas. Det är tydligt från uppmärksammade domar från bland annat Sundsvalls tingsrätt (TR B 2888-23) där en förövare erkänt att haft och delat bilder på en fjortonårig flicka men, friats från barnpornografibrott eftersom rätten inte kunde fastställa flickans pubertetsutveckling. 

Det är inte bara absurt att rättsväsendet spekulerar över barnets pubertetsutveckling på det här sättet. Att fastställa ett barns kronologiska ålder genom pubertetsutveckling är starkt kritiserat internationellt eftersom metoden inte funkar när barnet, oavsett kön, har påbörjat sin pubertetsutveckling. Bedömningar av vem som räknas som barn skiljer sig dessutom åt mellan professionella – vilket kan leda till vinklade eller obalanserade bedömningar som ger vissa barn starkare skydd än andra.

Att förövaren vet om barnets ålder är inte en omständighet som påverkar straffansvaret för barnpornografibrottet när barnet är fullt pubertetsutvecklat. Inte heller behöver förövaren göra några efterforskningar för att ta reda på om barnet på bilden är minderårigt. 

Vi kan konstatera att i dag väger förövarens intresse av att ta del av sexuellt kränkande material på barn tyngre än barnets rätt att skyddas mot sexuella kränkningar. 

Enligt vår vetskap finns inget annat europeiskt land där pubertetsutveckling påverkar barnets rätt till skydd mot sexuella övergrepp likt i Sverige. Sverige sticker ut negativt i en europeisk kontext genom att barn kan bli sexuellt exploaterade utan möjlighet till upprättelse med den nuvarande lagstiftningen och gällande praxis. 

Förenta nationerna (FN:s) barnrättskommitté har gång på gång riktat skarp kritik mot Sverige och krävt att pubertetsutvecklade barn ska få samma skydd som barn som inte kommit in i puberteten. Rätten att inte bli diskriminerad gäller varje barn som bor eller befinner sig i Sverige och är en grundläggande princip i Barnkonventionen, som sedan flera år är svensk lag. Trots detta har Sverige en lagstiftning som idag sexualiserar barn..

Vi kräver därför att regeringen tillsätter en utredning med direktiv att:

• Avskaffa pubertetsutvecklingsrekvisitet, så att lagen skyddar alla barn oavsett pubertetsutveckling.
• Låta gärningspersonens kunskap om barnets ålder påverka straffansvaret vid all befattning med materialet.
• Ersätta begreppet barnpornografi med en terminologi som bättre beskriver sexuella övergrepp och exploatering av barn.

Samtliga riksdagspartier säger sig vilja stärka skyddet för barn – det är nu dags att gå från löfte till lagändring! 

Ida Östensson, generalsekreterare ChildX
Silvia Ingolfsdottir, advokat & delägare i Brottsbyrån
Atilla Yoldaş, föreläsare och författare
Maria Dufva, kriminolog och författare
Henrik Wahlström, konstnär och författare
Gustav Sundh, förstelärare i fritidshem, föreläsare och författare
Poya Ashna, sakkunnig mäns våld mot kvinnor
Lena Ljungdahl, säkerhetsspecialist, föreläsare och författare
Elin Ek, programledare, TV-producent och författare
Margaux Flavet, artist
Nathvadi Kwampaiboon, opinionsbildare och kreatör